HEM

Lektion 3 - Vinets historia

Vinet i läkekonsten

Hippokrates (läkekonstens fader) ansåg att vin var febernedsättande och desinficerande.

 

Vatten betyder liv, orent vatten kan leda till en plågsam död. Därför drack patienterna vin som vatten vid Den helige Andes sjukhus (Bürgerspital zum Heiligen Geist) i tyska Wurzburg redan på medeltiden. Gratis, dessutom, liksom på många andra av dåtidens sjukhus!

 

”En flaska champagne är mer värd än en dålig läkare.
Två flaskor champagne kan jämföras med en god läkare.
Efter tre flaskor champagne behöver man inte alls någon läkare.”

 

”Vinet lättar och klarar sinnet och vaggar tankens oro till vila. Det väcker glädjen åter och är som en olja för den tynande livslågan.”                     -Sokrates

 

”Gossar under 18 skall alls ej smaka vin, ty eld skall ej tillföras eld.”   -Platon

 

Vinet i förhistorien

Vilken historisk beskrivning är den tidigaste där vin nämns?

 

”Noa … var den första som anlade en vingård. När han drack av vinet blev han berusad och låg naken i sitt tält.”                           –Bibel 2000

 

Alltså var vinodling en del av människors vardag redan då (det fanns 8 människor!?).

Kanske istället då GT skrevs. Det finns i alla fall 441 referenser till vin i Bibeln.

 

Historieforskare anser att vinodlingens ursprung finns i Kaukasus och att det spred sig (eller utvecklades parallellt i Mesopotamien). Detta var ca 6000 år f Kr. Man har hittat skärvor av en slags kruka som lämpar sig för jäsning och som innehöll druvkärnor.

 

Det spred sig sedan västerut till Levanten (Främre Orienten), Östra Medelhavet och Egypten (som på den tiden var ett bördigt land). Man har funnit bevis för vinodling i dessa områden från ca 3000 f Kr.

 

Vintillverkningen var lite si och så på den tiden. Samma metoder som idag användes, men kontrollen var något sämre… Vinet fick jäsa vilt utan kontroll av jäsningstemperatur. Dessutom hade man bara öppna kärl att förvara vinet i, så det oxiderade snabbt och blev till vinäger. Trots detta och att man blandade vinet med vatten, honung, eller kryddor så fanns det distrikt som ansågs bättre än andra redan på faraonernas tid.

 

Dessa viner var troligen ganska alkoholsvaga jämfört med de vi dricker idag. Den räckte dock för att drycken skulle få en kulturell betydelse.

”Vid skördefester och många religiösa riter var ett par liter vin troligen en god garanti för eufori och extas.” – Frithiofsson/Mölstad

 

Redan de gamla grekerna…

Grekerna koloniserade Medelhavet 1000 – 600 f Kr. De nya kolonisatörerna hade alltid med sig vinplantor när de flyttade in och på så sätt spreds vinodlingen runt hela Medelhavet. De upptäckte dock att druvor redan växte vilt i t ex Provence.

 

Under antiken odlades druvor på både fastlandet och de grekiska öarna. När man hamnade i nuvarande Italien och Provence hittade man dock de ideala odlingsplatserna och vinproduktionen tog fart på riktigt. Vinerna från Italien blev en viktig kolonialvara för grekerna och Italien döptes till Entoria – vinlandet. Än i dag märks influenserna från kolonialtiden i Italien. Till exempel finns det en druva som heter Greco di Tufo som fortfarande växer på samma sluttningar i Syditalien som de gjorde för 2500 år sedan.

 

Grekerna var antagligen de första som började bry som vinets kvalitet och inte bara dess kvantitet. Distrikt och årgångar lär ha diskuterats ofta och livligt.

På den grekiska ön Lesbos sägs invånarna på 600-talet f Kr gjort ett sällsynt, ädelsött vin. För att krydda historien påstås i skrönorna att sköna nymfer staplade de övermogna druvklasarna på varandra, allt medan kvinnopoeten Sapfo skrev sina verser.
Sant är dock att druvsaften sedan fick självrinna, och inte pressades som brukligt är. Vinet, Pramnia, sägs ha varit sällsport livgivande och kunde bota det mesta.

Inte underligt att den sentida ungerska motsvarigheten, Tokaji Essencia, var tsarers, kejsares och kungars favoritdryck

 

På 400-talet f Kr hölls fester på Akropolis östsluttning till vinguden Dionysos ära. Det förekom även möten hemma hos överklassen, s k symposium, som motsvarade våra vinprovningar. Dock ansågs det ociviliserat att dricka outspätt vin.

 

Även du min …Bacchus?

Efter grekerna tog romarna över, och de blev ännu bättre vinkännare. De grundade många fina vinområden som Bordeaux, Bourgogne, Champagne och Mosel.

Romarna var som besatta av sin vingud Bacchus, och backanalerna (dryckesorgier till Bacchus ära) avlöste varandra. År 186 f Kr hade det urartat så pass att backanalerna förbjöds. Detta stoppade dock inte de som tyckte om vin, och så småningom hävdes förbudet av Julius Cesar.

 

Det första toppvinet som odlades i Italien dök upp under romartiden. Det hette Falernum och var av årgång 121 f Kr. Man kan fortfarande få tag på Falernumvinet (dock av något senare årgång) då det fortfarande produceras mellan Lazio och Campania.

 

Rom var den främsta vinstaden och två kom Pompeji, i vilkens ruiner man har hittat ca 200 välbevarade vinbarer med prislistor och allt. Vin kostade 1 bronsmynt, det bästa vinet 2 bronsmynt och Falernum 4 bronsmynt.

 

Romarna upptäckte även nyttan med att lagra viner. Lagring gjordes i Amforor som förseglades med kork och vax och grävdes ner i jorden. Sedan kunde de ligga där ett par årtionden. Vid romarrikets fall försvann denna konst.

 

Nattvardsvinets tid

På medeltiden var det främst klostermunkarna som utvecklade vinodlingen. De behövde ju nattvardsvin. Det goda med detta var att munkarnas ordning och reda fördes in i vinproduktionen och att deras kunskap tack vare skrivkonsten kunde spridas runt Europa. Vinerna blev under medeltiden, trots att man inte kunde lagra dem, allt bättre, samtidigt som en mat- och vindryckeskultur växte fram.

 

Vinets spridning i världen

Nordamerika

Redan på 1000-talet for vikingen Leif Eriksson i västerled och stötte på ett land med rik förekonst av vinrankor - Vinland. 500 år senare gjorde Columbus samma upptäckt. Vinet som gjordes på dessa druvor blev tyvärr inte så gott, men vinproduktion startades trots allt på 1500-talet. 1697 inleds Kaliforniens vinhistoria med att Thomas Jefferson importerar Europeiska druvor. Man kände inte till vinlusen (Phylloxera) på den tiden och ganska snart dog rankorna. Först på 1800-talets senare del lyckades man hålla europeiska rankor vid liv genom ympning, och efter detta blomstrade vinodlingen i Kalifornien – i 15 år. 1915 infördes alkoholförbudet och endast vin för medicinskt bruk fick odlas.

 

Australien

1788 anlände 11 fartyg med straffångar och vinrankor. Bara några månader senare var de första vinstockarna planterade i Port Jackson (Sydney).

 

Sydafrika

Fick sina första vinodlingar efter att Holländska Ostindiska kompaniet koloniserade Kap i mitten av 1600-talet. Första vinet stod klart i februari 1659, gjort av Jan van Riebeeck.

 

Chile

Spanjorerna införde vinrankan i mitten av 1500-talet. På 1850-talet importerade Silvestre Ochagavia vinstockar och experter från Frankrike. Efter det tog vinodlingen riktig fart.

 

Vinkemister

Jean Chaptal

Chaptal var kemist och jordbruksminister under Napoleon I. Det var han som tillät tillsats av socker under vinets jäsning för att få en högre alkoholstyrka. Denna procedur, numer känd som chaptalisering, gagnar framförallt odlare i svala områden där druvor som fått för lite solsken utvecklat en för liten mängd naturligt socker.

 

Louis Pasteur

Fick 1863 i uppdrag av Napoleon III att utreda varför vinet klarade transporter så dåligt. Han kom fram till att det var vinets kontakt med luften som gjorde att vinet blev ättiksyra. Han upptäckte också att med en mycket liten mängd luft åldrades vinet långsamt och blev bättre. Detta hade naturligtvis en oerhört stor betydelse för vinindustrin. 

En annan upptäckt han gjorde som hade betydelse för vinbranchen var pastörisering. Genom att pastörisera vinet kunde man förhindra efterjäsning i flaskan.

Tyvärr går det dåligt att kombinera hans båda upptäckter. Pastöriserade viner anses allmänt dåliga att lagra.


Alsace

 

Området Alsace ligger precis längsmed gränsen mellan Tyskland och Frankrike, vilket märks på flera sätt. Producenterna har ofta tyskklingande namn och druvor som gewurtstraminer, sylvaner, och riesling för lätt tankarna till Tyskland. Även flaskorna i Alsace påminner om Tyskland. Det är gröna buteljer som är höga och smala, precis som i Mosel.

 

Druvor

Att vinodlingen kan vara så framstående i Alsace beror på bergskedjan Vogeserna som skyddar mot regn och kalla vindar. Trots detta har regionens enda blå druva, Pinot Noir, svårt att mogna riktigt om det inte är en fin sommar och resultatet blir då ett rosévin istället för ett rött. Gröna druvor finns det ett flertal av i Alsace. De druvor som anses vara ädla i Alsace är Riesling, Gewurtstraminer, Tokay-Pinot Gris, och Muscat. Det är bara av dessa druvor som de finaste vinerna – Grand Cru – får produceras. Andra druvor som odlas flitigt är Sylvaner, Pinot Blanc och Chasselas. 

 

Vintyper

Appellation: I Alsace går alla gårdar under appellationen Alsace AC. Det är numera inte ovanligt att se viner som skyltar med druvsorten på etiketten, men det var Alsace som införde denna ordning. 

Grand Cru: Som tidigare nämns så klassas vinet från de bästa gårdarna och de ädlaste druvorna som Grand Cru. 51 av regionens gårdar ingår i denna klass, alla är dock inte klassade för alla druvor.

Edelzwicker: Ett vin som ofta är av enklare kvalitet där olika godkända druvor blandas.

Crémant d’Alsace: Crémant är namnet på mousserande vin i Frankrike (förutom Champagne). Denna bubbeldryck tillverkas på samma sätt som champagne.

Vendange Tardive: Vin gjort på övermogna druvor från något de ädla druvslagen. Detta ger ett kraftfullt och ofta lite sötare vin som är väldigt lagringsdugligt.

Selection de Grains Nobles: Som Vendange Tardive, men endast mycket övermogna druvor där de flesta angripits av ädelröta. Detta vin är väldigt sällsynt och dyrt.

 

Loire

Regionen följer den flod som gett området sitt namn – Loire – från de mest centrala delarna av landet ända till dess mynning på Frankrikes västkust. De största områdena i Loire är Sancerre, Touraine (och Loiredalen), Anjou-Saumur och Muscadet.

 

Druvor och vintyper

I Loire finns sammanlagt 70 olika appellationer och dessa inkluderar alla olika vinstilar. Sancerre och dess omgivande områden är mest kända för sina sauvignon blanc-viner. Även i Touraine är sauvignon blanc väldigt vanligt men man kan även hitta fina mousserande viner gjorda på chenindruvan. I den västra delen av Touraine görs regionens bästa rödviner på caberbet franc.

Anjou är mest berömt för sitt rosévin, men frågan är om inte det är det vita chenin blanc-vinet som är det bästa i regionen. Saumur är ett viktigt centra för mousserande viner.

Längs i väster ligger Muscadet. Området är känt för vinet som bär dess namn och är gjort på druvan med samma namn (egentligen Melon de Bourgogne). Muscadet är ett ungt friskt vitvin som kanske är bäst när det buteljerats sur lie. Det innebär att det är buteljerat direkt från jästfällningen och vinet kan då få en liten kolsyra.

Rhône

Floden Rhône flyter fram i sydöstra Frankrike (och Schweiz). Den Franska delen av Rhônedalen söder om Lyon utgör appellationen Côtes du Rhône AC och delas huvudsakligen uppe i en nordlig (Rhône Nord) och en sydlig (Rhône Sud) del.

 

Rhône Nord

De mest kända appellationerna här är Côte Rôtie och Herimitage. Här görs främst röda viner på Syrah (enda tillåtna druvan), men även vita viner av Viognier, Rousanne och Marsanne. Vinet från Hermitage kallades tidigare Frankrikes ”manligaste” vin.

 

Rhône Sud

Södra delen producerar betydligt mer vin än den norra. Detta medför naturligtvis att skräpviner kommer från denna region, men här finns även ett av de allra bästa vinerna, Châteauneuf-du-Pape. Det är främst rött vin (75%) som görs här, med Grenach som dominerande druva. Det är dock inte ovanligt att ett flertal olika druvor används. T ex är 13 sorter tillåtna i Ch.neuf-du-Pape, men man måste använda alla 13 eller en enda.

 

Provance

Provence är inget speciellt framstående vinområde, men det ligger ju trevligt till på Franska Rivieran. Mest känt är rosévinet men det är de röda vinerna som har störst potential. De flesta vinerna har en karaktär som passar klimatet, d v s lätta.

 

Languedoc-Roussillon

Området är mer känt för sin kvantitet än för sin kvalitet, även om detta har blivit bättre på senare år. Man står fortfarande för nästan 40% av Frankrikes vinproduktion. Det ligger i sydligaste Frankrike och gränsar i söder mot Spanien. Languedoc-Roussillon producerar viner av alla slag, men med en liten övervikt av de röda. En lokal specialitet är det vita starkvinet VDN (Vin Doux Naturell) du Muscat, gjort på två olika Muscatdruvor. (dAlexandire och a Petit Grains)

Blanquette de Limoux är benämningen på ett högklassigt mousserande vin. Man vet att metoden med en andra jäsning på flaska utvecklades här 100 år innan man kom på den i Champagne och det torde vara munkar från detta område som fört kunskapen till Champagne. 

 

Appellationer och ursprung

 

VDQS (Vin Délimités de Qualité Supérieur): Ursprungsbeteckning på de viner i Frankrike som är bäst efter AOC vinerna. Det finns 31 VDQS-områden, utspridda över hela Frankrike.

 

Vin de Pays (Lantvin): Ursprungsbeteckning på viner som är klassen under VDQS.

 

Vin de Table (Bordsvin): Denna klass sakna ursprungsbeteckning och dess viner kan alltså vara en blandning av viner från flera geografiska områden.